Det finns lopp. Och så finns det lopp. Och så finns det – upplevelser! Vad gör man en kylig fredagkväll OCH en lördag förmiddag i mars? Jo, springer såklart! Varför!? Bara för att det är spännande, för att det är ljuvligt, för att man KAN och för att allt blir såååå mycket härligare av att uppleva det tillsammans!
Detta var det andra Sverige Springer – arrangerade loppet jag springer. Förutom ”Sverige Springer-loppet” som jag ju vann en startplats till lite oplanerat i höstas, så blev detta det andra.
Konceptet bygger på det jag kanske gillar allra mest (särskilt när det kommer till löpning utan musik) – TRAIL (dvs. terränglöpning). Detta lopp, Night & Day Trail, består egentligen av två delar – ett 7 km lopp med start 19.30 på fredagkvällen och ett efterföljande 16 km lopp med start kl. 11 på lördagsförmiddagen.
Som du vet, så är ju lopp med start efter kl. 12 på dagen inte min ”favorit”. Tur då att få lite draghjälp till att lyckas hålla mig vaken… Det var kyligt i fredags kväll när det var dags för start vid Frösundavik. Kanske inte ”deltagarrekord” jämfört med andra lopp jag deltagit i, men definitivt att jag verkligen blir SÅ.OERHÖRT.IMPONERAD! Tänk vad många det ändå finns – unga som gamla, ensamma som par som väljer att ge sig ut på en löptur i mörkret, knixig terräng i kylan och dessutom på en fredagkväll. Och OJ vad lyckligt jag känner mig, som upptäckt och fått uppleva glädjen med just detta, om än senare i livet än kanske många andra. ”Bättre sent än aldrig”…osv. osv.
Vi är ett antal, lyckligt lottade, som insett lyckan i att belöna kropp, knopp och själ genom att aktivera den – innan vi parkerar den i soffan för sedvanligt ”fredagsmys”, Och vi är HÄR tillsammans!
Bra arrangemang – spännande och utmanande banor! Fredagsbanan, var kortare, betydligt mer kuperad och mer tekniskt krävande. Lördagsbanan, betydligt mer förlåtande och lättlöpt, men längre – och mer krävande för den ovane bara av den anledningen.
Efter en liten ”felkalkylering och missbedömning” så blev mitt fredagslopp vääääldigt ensamt och 3 km längre än övrigas. Det blev 10 km istället för 7. Och mörkare och ensammare än vad jag räknat med. Men – ingen fara skedd. Och det ”drabbade ingen fattig (eller i detta fall otränad)”. Extra kilometrar är ”bra” kilometrar. 🙂
Lördagen var en REN och skär njutning. Vindstilla, vårligt, fantastisk bana Brunnsviken runt och med en avstickare ner mot och runt Ulriksdal.
Tyvärr upplevde vi att det, kanske både under fredagen och lördagen saknades en hel del snitslar vilket gjorde att banorna ibland kändes något otydliga.
På fredagkvällen bjöds på varm soppa efter målgång (dock var kön alltför lång för att man skulle vilja/orka stå och frysa i kylan i väntan på ”sin ranson”). På lördagen bjöds inte på någon mat eller dryck vid målgång. Däremot hade man kunnat förbeställa en hamburgare eller köpa en på plats för 165 (!!!) kr. SKÄRPNING!
Även om servicen längs utmed banan var bra! Med en vätske och energi-station på fredagkvällen och hela 3 stycken längs med banan på lördagen (snyggt!), så drog servicen vid målgång tyvärr rejält ner ”helhetsbetyget”.
Varför inte bara bjuda på en varmkorv, soppa (men då från kanske 2-3 stationer så att man inte förfryser i väntan)?
165 kr för en hamburgare – det är inte något en löpare riktigt kan värdesätta eller motivera vid målgång (då man är beredd att sluka precis vilken värmande energi somhelst). Eller så var det just så man tänkte…och det känns FULT!
Kul koncept. Bra arrangerat och väl disponerade banor utifrån ”längd och förutsättningar”. FIN service längs med banan – SUPER medalj, men minus för ”efter målservice”.
Om vi kör nästa år igen? You bet! Särskilt med den fina belöningen av att efter ha sprungit lördagens runda checkade in på ”The Winery Hotel” för att avnjuta fantastisk mat och dryck i princip med ett hotell helt för oss själva eftersom resten av gästerna var på ”Mello” vid Friends Arena. FULLTRÄFF!!!
ALLT, precis ALLT, blir härligare om man gör det TILLSAMMANS! ALLTID! Vem delar du din nästa utmaning och upplevelse med?
