Nuså! Nu behöver jag aldrig springa mer – i år. 🙂
Det var något visst i luften där på Kärrtorps IP innan start. Något slags avslappnad och njutbar känsla som nästan gick att ta på. Och jag blev påmind, om allt – allt som det här året 2019 inneburit, som jag är tacksam över och hur mycket jag ser fram emot nästa, 2020.
Alltså, för det första! Hur mycket symbolik över att årets sista lopp skulle ha start och målgång just vid Kärrtorps IP? Du som följt mig ett tag vet ju hur många miljarder gånger jag ”sprungit vilse” i spåren bakom Hammarbybacken och på något underligt sätt ALLTID lyckats hamna i Björkhagen. Knixat mig runt Kärrtorps IP i evigheter…
Ok, detta var alltså dagen då Kärrtorps IP och jag skulle ”sluta fred”. Precis som jag och alla mål…fotbollsmål alltså. För 2020 ska bli året då jag inte ska springa en meter runt en fotbollsplan mer! (Ok, vet att det inte kommer att hålla eftersom både Hammarbyhöjdens IP där Stockholm Trail har start/mål och Stockholm Stadion ju rent krasst är fotbollsplaner…). Men, du hajar.
Att springa Nyårsloppet, som arrangeras av Running 4 Serenity, är i sig också lite symboliskt. Det är arrangerat av löpgruppen som springer för att motverka psykisk ohälsa och beroendeproblematik, samt för att främja vår mentala och fysiska hälsa. Hur bra och inte minst VIKTIGT uppdrag!?
Men, dagens lopp skulle inte bli något ”pers”! Med ”flygande start” och ingen tidtagning var jag redan från början inställd bara på att njuta. Backe upp och backe ner. I det tempo som kändes bekvämt. Ingen stress, ingen press! Bara NJUTBART! Och tufft! Det är bitvis väldigt kuperat!
Men i mål kom jag och som vanligt med ett leende på läpparna. Jag ÄLSKAR det här! Och hur mycket jag än skulle vilja förneka det så är det ju precis just såhär som jag är; ”ha gärna en plan – men låt hjärtat bestämma…”! För det här loppet (som jag ju anmälde mig till i förrgår) är ett KLOCKRENT exempel på hur jag funkar!
Medaljen, utformad som just ett hjärta säger väl dessutom allt.
Det mesta går att lösa, att ta sig igenom och att uppnå om man gör det med kärlek!
Klyschigt och präktigt, men jag tror verkligen på det. Och som om inte det vore nog – så vet du ju att det finns EN låt som varit med mig på mina utmaningar, längre och mer än någon annan… Det är titelspåret på denna, för övrigt rakt igenom, väldigt (extremt) BRA skivan. Den säger väl ALLT… ”Do it for Love”.
Så, med detta grymma och rakt igenom njutbara lopp så sätter jag härmed punkt för träningsåret 2019. Och jag är så enormt förväntansfull, spänd och glad över allt kul – planerat såväl som oplanerat – som väntar 2020.
Och jag är ju en person som egentligen inte tror på löften… MEN, en sak vågar jag lova dig – jag kommer även 2020 fortsätta att göra precis det som jag blir lycklig av och som jag älskar… och jag kommer fortsätta att vara… BATMAN!
GOTT NYTT ÅR!
