100% njutning – Stockholm Trail!

Men alltså, var det fantastiskt eller?
Vädret kunde knappast vara bättre. 20 grader, växlande molnighet och en stämning på topp! Strax efter 10 i morse (nja, eller förmiddags för oss som vaknar tidigt) var det ÄNTLIGEN dags att inta Hammarbyhöjdens IP för veckans andra höjdpunkt! Som jag längtat efter detta! 21 km ren och skär njutning. Utan tidspress, utan prestationskrav OCH sist men inte minst UTAN musik i öronen!

Men alltså, var det fantastiskt eller?
Vädret kunde knappast vara bättre. 20 grader, växlande molnighet och en stämning på topp! Strax efter 10 i morse (nja, eller förmiddags för oss som vaknar tidigt) var det ÄNTLIGEN dags att inta Hammarbyhöjdens IP för veckans andra höjdpunkt! Som jag längtat efter detta! 21 km ren och skär njutning. Utan tidspress, utan prestationskrav OCH sist men inte minst UTAN musik i öronen!
Jag och fantastiska Lisa mötte upp teamet bakom Stockholm Trail och bytte några ord med såväl Marielle, som Olle och övriga!
(läs gärna mina tidigare inlägg om Stockholm Trail och traillöpning som ni hittar här: Ladda för trail Därför ska du byta asfalt mot skog och Träning med extra allt – Traillöpning)

Det var ett kärt återseende och jag kände verkligen sån härlig energi för detta lopp eftersom det ju varit min ”belöning” till migsjälv efter Stockholm Marathon förra helgen. Bästa Åke satt ju vid ett par kilometer in på banan och även vid cirka 20 km och det kändes verkligen så himla härligt att se honom igen! Vilken fantastisk bana du fått till och jag är så glad att jag fick springa med dig på provlöpningen när några delar av den ”kom till”.

Banan var så fint snitslad och servicen längs med banan suverän! Vatten, Cola, Sportdryck, banan, lakrits, russin, godis och banan! Och det härligaste av allt var att det kändes så genuint och alldeles utan att att störa upplevelsen och mötet med naturen. Så bra arrangerat! För er som (liksom jag) funderar på hur man ger sig ut på en 21 km löprunda mitt ute i skogen (utan orienterarerfarenhet och därmed också utan att veta var man är) kan jag varmt rekommendera detta lopp!

Efter några kilometrar slog jag sällskap med tre fantastiska kvinnor – Charlotta, Monica och Gunvor! Vi turades om att ”ta täten”, det skrattades, pratades och väntades in varandra där det behövdes. Det var verkligen en ljuvlig tur och jag slogs verkligen av – återigen – att det är just detta som traillöpning i allmänhet och Stockholm Trail i synnerhet betyder för mig! Gemenskap, löparglädje och naturupplevelse! Bitvis gick vi, bitvis kanade vi nedför, klättrade/kravlade uppför och självklart sprang vi! Stort tack för det fantastiska sällskapet!

Man känner sig verkligen som en gudinna när man passerar krönet på Hammarbybacken! Banan är verkligen tuff men oj vilken fantastisk upplevelse för kropp och själ! För er som nödvändigtvis vill veta, så fick jag sluttiden 3.24. Rätt stor skillnad om man jämför dessa 21 km med Stockholm Marathon 42 km som jag klarade på lite drygt en halvtimme mer. Det säger lite om skillnaden mellan traillöpning och asfaltslöpning men också en del om vad det gör när man väljer att springa för njutningens skull och inte för prestationens…

Och min utvärdering av detta fantastiska lopp måste tyvärr bli att Åke (Holmberg – banläggaren) nog får ”göra om och göra rätt” till nästa gång. Banan var minst 10 km för kort enligt mig! Minst! Men skriv upp mig på deltagarlistan redan nu till nästa år! Räkna med mig 2018! Och vad sägs om en ”Stockholm Trail – Winter Edition”? Läs mer om Stockholm Trail här: www.stockholmtrail.se

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras