Alla kan bli PT!

Jag vet inte hur många gånger jag fått kommentarer som; ”Men, du som tränar så mycket – du borde ju bli PT!”. Eller; ”Kan inte du PT’a mig?”. Eller kanske den ”bästa”; ”Men du tränar ju så mycket, behöver du verkligen fortfarande en PT?”. Ja, behöver jag verkligen det? Och varför i hela friden blir jag inte PT själv..?

Det är ofta det här ämnet kring PT, Personlig Träning, dyker upp. Särskilt såhär i början på året.  Det märks också på sociala medier där reklaminslagen poppar upp frekvent; ”Utbilda dig till PT på distans”. ”Intensivkurs för att bli Personlig Tränare”…

Gillar du träning? Har tanken slagit dig? Tänk att kunna ”cash’a” in mellan 700-1500 kr/tim ”lätt som en plätt” bara genom att tala om och visa för någon annan hur den ska träna. Du behöver ju inte ens vara särskilt vältränad själv, du visar bara en/två gånger per övning. Det räcker! Perfekt juh!
Och då behöver du ju inte anlita en PT – då du är ju en själv!?

Jag får flashbacks till för ett par år sedan när bostadsmarknaden blomstrade och hundratusentals (unga) lycksökare utbildade sig till fastighetsmäklare. Skaffa en kostym eller dräkt, hålla lite visningar på söndagar och nån kväll i veckan, lägga ut lite annonser. Hur svårt kan det vara?

Och det här med träning – det är ju enkelt. Gillar du att träna? Kan du träna själv? Kan du googla? Följer du några ”träningspod’ar” eller hänger på communities för träningsintresserade? Dåså! Vad väntar du på?

Nej. Jag kan inte PT’a dig”, blir mitt svar. Och ”Ja, just för att jag tränar och lever som jag gör så behöver jag en Personlig Tränare”.

Jag har ju gjort en jäkla resa sen jag började träna med PT. Från träpinne, obefintlig muskelkontakt, enbart löpning till bitig muskelknutte med en bred palett av tränings- och tävlingserfarenheter bakom mig.

Jag fick frågan när jag var i Mexico; ”Hur många år har det tagit dig att bli sådär?”. En kvinna som stod och beundrade (eller kanske förfärades av?) mina axlar och min överkropp.
Det tar tid. Och det har KOSTAT! Och det inte bara pengar. (Jag vågar inte ens räkna på hur många hundratusentals kronor jag lagt ner på min träning de senaste 5 åren). Men, framförallt i TID, engagemang och TILLIT! Jag är helt och fullt säker på att för att kunna ta mig till och igenom alla mina ”träningsäventyr” hade jag INTE klarat att Googl’a mig fram. Jag hade inte heller klarat mig med en person vid min sida som genomgått en 2-veckors intensivkurs. Det. Hade. INTE. Tagit. Mig. Hit!

Så – vad är skillnaden mellan en ”riktig” PT och en ”wannabe”? Jodu, det ska jag tala om för dig. Skillnaden är att en riktig PT kan ge dig det som du själv inte kan – nämligen BRED kunskap och erfarenhet! Som kan se på dig, känna på dig hur just du behöver träna – just idag och just nu – för att få de resultat du vill ha. Eller kanske hjälpa dig att INTE träna, när du och din kropp behöver vila? Som kan stötta och coacha dig, motivera dig på just den nivå du befinner dig till den nivå du vill ta dig till. Och det tar TID! Och det kräver genuint engagemang!

JA – ALLA kan bli PT – men alla SKA inte bli det!

Att ha en personlig tränare i sitt liv är ju en relation. Det är inte bara ”den där timmen” man spenderar i gymmet – det är så mycket mer. För allt i mitt liv. Hur jag äter, hur jag sover/inte sover, hur jag jobbar, hur jag mår, hur jag lägger upp allt annat som jag vill göra. Alla mål, tävlingar, lopp. ALLT behöver PT’n förstå. Mig. Och mitt liv. För att kunna hjälpa mig att nå mina mål.

För att mitt liv består av mer än den där timmen vi spenderar ihop i gymmet. Och att det är alla de timmarna som vi inte spenderar ihop som behöver funka för att jag ska få ut nåt av den där timmen vi faktiskt spenderar ihop.

Calle - Alla
Still going strong – my ”Partner in Crime” and I! Inne på 4:e året! BÄSTA @kallewibom @friskify

Och det här, min vän, det är nog en av de viktigaste anledningarna till att jag inte själv utbildar mig till PT. För att jag hyser en sån enorm respekt för all tid och all erfarenhet som krävs för att kunna hantera inte bara EN utan flera olika människors behov och förutsättningar. Det lär man sig inte på en vecka…

Nej. Jag vill inte bli PT. Jag älskar min egen träning alldeles för mycket för det! Och jag behöver fortfarande lägga alldeles för mycket tid och kraft på att få mitt eget liv att gå ihop med min träning för att kunna lägga tid och helhjärtat engagemang på någon annans träning.

IMG_3730 - Alla

Och nej. Alla kan inte bli PT. Snälla, tänk efter en gång till innan du får för dig att anmäla dig till en intensivkurs! För dina blivande kunder/klienters skull. För oss som anlitar en PT, så är det en kostsam och tidskrävande investering. Jag förväntar mig mycket mer än du tror. Mycket mer än ett diplom.

Att investera i en PT är det bästa jag gjort! Och jag rekommenderar dig varmt att göra detsamma. Men välj med omsorg. Kräv svar på frågan; ”Vad är det som gör att just DU kommer kunna hjälpa mig att uppnå mina mål?”. Om svaret bara blir klassikern; ”För att jag kommer kunna pusha dig”, då ska du fundera en gång till… Och jag har sagt det förut – känns det inte bra – BYT!

Läs gärna mitt tidigare inlägg om just min personliga tränare: Från och med då – från och med du

 

IMG_2346-e1549183923356 - Alla

Inga kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.