Morr. Nu är det fara å färde! Varje liten chokladbit ligger illa till och Gud nåde dig om du ska försöka dig på att ge mig ”konstruktiv feedback”! Det här med mens är ju ett känsligt ämne, för alla vet att vi kvinnor har det och samtidigt som det ska vara så ”naturligt” att prata om det finns det få saker som är så laddat. Kanske inte just mensen i sig, men vad den gör med många av oss kvinnor. Mensmonster! Med fara för både oss själva och vår omgivning! Eller..?
Fyra dagar kvar. Jag har STENKOLL. Och jag lärde mig redan för många, många år sedan att jag har mycket att vinna på att ha koll på när den ska komma. Inte bara för att förekomma blodfläckar utan att ha mensskydd med mig utan också för att det hjälper mig så mycket med att vara lite extra snäll mot migsjälv vissa dagar. Extra förlåtande och förstående.
Det där med ”skydd-grejen” är ju numer ett ickeproblem, sen jag började använda menskopp och upplevde friheten och alla fördelar med det. Men de här dagarna. De här 4-5 dagarna innan. När jag bara vill krypa ihop i fosterställning, vräka i mig Marabou Schweizernöt eller 1 kg M&M’s, se på ”Dirty Dancing” och tycka synd om mig själv. De dagarna.
Fastnade vid en artikel på Aftonbladet i helgen där Hanna Widell och Amanda Schulman väcker debatt eftersom de vill ha koll på sina (kvinnliga) anställdas menscykler.
Det ligger bl.a. i linje med att Jämställdhetmyndigheten beviljat en halv miljon kronor till projektet ”Menscertifiering av arbetsplatser”.
Man ska alltså kunna regga sin cykel i ett excelark, men på sikt i en app, som alla ska få ta del av.
Jaha – jo, men mens hör ju kvinnan till och det är ju inget att hymla med? Eller?
Det var ju bara den här lilla detaljen, såsom vi alltmer idag glömmer att ställa oss frågan; ”Vad ska vi ha informationen till?”. Enligt Hanna och Amanda skulle man t.ex. kanske fråga en extra gång när en kvinna (som har PMS) kommer och vill säga upp sig. För hon har ju faktiskt PMS – kanske känner hon annorlunda i övermorgon..? När mensen har kommit igång? Eller, att utnyttja de kvinnliga anställdas ”superpotential” dagarna vid ägglossning! För då är de i sitt esse!
På RIKTIGT!? Jag försöker se framför mig hur detta skulle kunna appliceras i mitt eget (arbets)liv.
”Men, Maria, vet du jag tycker vi ska skjuta på det här mötet till en annan dag – för du har ju PMS nu så då är du inte riktigt dig själv och du riskerar kanske att säga något som du sedan får ångra.”
eller;
”Maria – boka upp ett möte om 2 veckor när du har ägglossning så får du pitcha din idé för ledningsgruppen!”.
Jodåsatte… SNACKA om att nedvärdera oss kvinnor!
Lägg gärna huvudet lite på sné… ”Naaaa….ska du ha mens…stackars dig…”.
Och ja, jag vet att det finns väldigt många kvinnor som lider av kraftig PMS och PMDS – och givetvis så skall det tas på största allvar. Men inte TUSAN skulle åtminstone jag, känna mig bekväm med att inte bara jag och mina närmaste utan dessutom även min arbetsgivare, skulle börja förhålla sig till mig utifrån var i cykeln jag befinner mig.
Nej – vet du!? Min mens är min ensak. Åtminstone till viss grad. Men nu vet du. I helgen smäller det och fram till dess är jag otillräknelig..? Ehhh. Vi hörs om två veckor när jag är på topp igen! ”Be afraid, be very afraid…” 😉
Vad tycker du? Är ”bokföring” av kvinnliga anställdas mencykler en bra väg framåt? Hjälper eller stjälper det? Ökar det förståelse eller är det snarare risk att bli ett nervärderande av en kvinnas åsikter och ”trovärighet”..?
Här hittar du hela artikeln från Aftonbladet