I svallvågorna efter larmen om de skenande kostnaderna för samhället med den ökade ohälsan börjar nu äntligen arbetsgivare och företag förstå värdet av frisk och välmående personal! I Frankrike lagstiftar man om hur och i vilken omfattning arbetstagare skall vara tillgängliga och exempelvis besvara jobbmail- och telefonsamtal efter ordinarie arbetstid. Vi är mer tillgängliga, mer stressade och har en ständig tillgång till föda (och då tänker jag nu primärt på näringsfattig kost med högt energivärde). Dessutom behöver vi inte längre använda kroppen som för att ta oss från punkt A till B utan använder oss av i färdmedel och transporteras medan vi själva är helt stilla. Ok, nu tar jag i med alla värsta tänkbara scenarier. Men för oss i I-länderna, västvärlden – så är det faktiskt en verklighet som många lever i. Vi blir fetare, orörligare och ännu mer stressade. Och mer sjuka.
Tack och lov, så börjar alltså äntligen världen sakta vakna! Och orsaken? Att man inser hur oerhört kostsamt det är med sjuka anställda! Både för samhället och för enskilda verksamheter. Man börjar förstå att man helt enkelt inte har råd med att folk inte mår bra! Det kostar verkligen i dubbel bemärkelse – både i form av att medarbetarna inte är på plats och därmed kan ”producera och leverera” i den omfattning som förväntas (det vill säga produktionsbortfall) och i form av indirekta kostnader i form av sjukpenning, rehabilitering och eventuella kostnader för att eventuellt ta in ersättande personal.
Fler och fler företag har insett att man genom satsningar på sina medarbetares hälsa och välmående kan göra riktigt stora besparingar! Bland annat har man vid Karolinska Institutet genomfört hälsostudier på sin logistikenhet tillsammans med företaget Proformia Hälsa AB. Resultatet av studien visade bland annat på att produktiviteten ökade markant när man började med hälsofrämjande insatser och det dessutom på kort tid! Efter ett år så mådde personalen mycket bättre och upplevde också att de var mer produktiva!
Innan undersökningen upplevde endast var femte deltagare (20%) i försöket på enheten en god hälsa. Efter ett år gjorde nästan hälften av gruppen det (dvs. en ökning med över 100%), samtidigt som produktiviteten hade ökat med 3.2 %. Som orsak till förbättringen anges ändrat arbetssätt, bättre livsstil och förändrade faktorer i privatlivet. Man räknade då på vad detta skulle innebära om sjukhusets alla 20 000 anställda skulle öka sin produktivitet med 3,2%,. Resultatet skulle förbättras med 400 miljoner kronor! Är det inte helt otroligt!? (Du kan läsa mer om studierna kring hälsa, produktivitet och sjukfrånvaor här:
