Inatt vaknade jag 1.15. Klarvaken. Kunde inte somna om. Låg vaken till 3.20. Sen vaknade jag igen vid 5.30. Saken är att jag ytterst sällan har problem att sova. Jag har ju min ”mat- sov- och träningsklocka”. Jag brukar oftast lägga mig vid 21.15-21.30 – har så gjort sedan jag gick i 9:an typ. Och vaknar vid 6. 8-9 timmars sömn är A och O för att jag ska fungera – vilket dagen varit ett bevis för.
Inatt vaknade jag 1.15. Klarvaken. Kunde inte somna om. Låg vaken till 3.20. Sen vaknade jag igen vid 5.30. Saken är att jag ytterst sällan har problem att sova. Jag har ju min ”mat- sov- och träningsklocka”. Jag brukar oftast lägga mig vid 21.15-21.30 – har så gjort sedan jag gick i 9:an typ. Och vaknar vid 6. 8-9 timmars sömn är A och O för att jag ska fungera – vilket dagen varit ett bevis för.
Kändes segt imorse (bakiskänsla på grund av sömnbristen), men tänkte att jag nog skulle ”komma ikapp” efter lunchträningen. Tog det hyfsat lugnt på spinningen och satan vad jag kände magmusklerna bränna under core-passet. Lite piggare efteråt, möjligen. Är glad att jag inte bangade ur, för tror att jag ändå fick lite välbehövd energipåfyllning inför eftermiddagens möten. Men jag hade verkligen den där gnagande känslan att – nej, tusan, jag är TRÖTT och inte helt 100%. Så vad göra? Jo – bara gilla läget och låta kroppen göra det den behöver nämligen ta det lugnt. Blev en ”restaurangmiddag” av det mer okomplicerade slaget på vägen hem från dagishämtning, en kopp thé och sen invirad i morgonrocken under filten i soffan. Ska inte göra ett jota ikväll. Bara ta det lugnt. Man kan tusan inte vara på topp alla dagar och det är helt OK! Lyssna på kroppen.
Blev förresten 12 våningar för mig idag. Trots ”seghet”. Men, som Morran skulle ha sagt;
