Wohooo! Känslan av ett par nya skor! Oavsett vilken typ. Och särskilt när man konstaterar att de funkar precis så som man tänkt sig. Att det liksom är skorna som gör skillnad mellan framgång och…ja…just det…nederlag.

Inatt kom den!  Ni vet en sån där fantastisk dröm som man aldrig vill vakna upp ur! Och när man väl gör det (vilket jag gjorde det med ett ”ryck” kl. 5 dvs. en halvtimmes förbättring sedan i måndags…) så ställer man sig genast frågan; ”Kan drömmar gå i uppfyllelse?”.

Dagen efter dagen. Efter omställning till vintertid. Vilket jäkla påfund. Fram och tillbaka ska klockan vridas. Somnade som ett barn igår vid 20 och vaknade…ja…4.30. Men man kommer ifatt ganska snabbt. Känner mig hursomhelst lite skör idag. Dels har förkylningen inte riktigt lagt sig trots att den känns lite bättre och jag har dessutom haft en riktigt intensiv dag på jobbet.
Men till min stora tröst så finns mat kvar sedan igår. Och inte vilken mat somhelst utan en av mina topp fem bästa ”tröstematrätter” – Moules Marinières!

Lördag morgon. Klockan är inte ens åtta och dagen är redan skit. Täppt näsa, rosslig hals. Det blir ingen ”tredje gången gillt” på mitt nya intervall-program idag. Idag blir det vila. I ett hyfsat ”bad mode” så tar jag tillfället i akt att fundera lite över alla nackdelar som träningen faktiskt kan ge och leda till. Kanske borde man lägga ner det helt och hållet när man tänker efter. För er som också vill känna lite tröst när era träningsplaner går i stöpet – av en eller annan anledning så kommer här en ”Varför regelbunden träning inte är bra”-lista:

Ny vecka – nya möjligheter. I efterdyningarna av gårdagens ”kvinno-uppror” i #metoo så slappade jag i soffan. Zappade runt och fastnade på 7:an och reprisen av ”Trinny & Susanna stylar om Norge”. Ett rätt intressant program. Kvinnor som hjälper kvinnor att plocka fram sina ”bästa sidor”. Hur ska man få sina tillgångar att komma till sin fulla rätt. Klä upp och klä ner. Klä av och klä på. Kvinnorna strålar sedan på scenen inför vänner och bekanta.

En alldeles, alldeles underbar söndag! Friskt och krispigt. På dagens långpass hade jag planen klar för mig. Hålla mig så långt bort från Björkhagen jag bara kunde. Så länge jag höll mig på spåren med skyltar mot Björkhagen valde jag strikt att i stället ta stigen som ledde åt ett annat håll. Vilket håll somhelst. Bara den inte skulle leda mot Björkhagen.
Med den planen kunde jag vartefter stigarna smalnade av och till slut avtog helt, känna mig hyfsat trygg med att dagens tur inte skulle leda mig till den trista transporten från Björkhagen.

Lördag. Favorit i repris från förra lördagen. Intervaller på Hammarbyhöjdens IP. Egentligen hade jag tänkt ta mitt underbara ”långpass” idag, men efter gårdagens träningspass kunde jag i morse ana en viss begynnande ömhet i baksidan som gjorde att jag istället beslutade mig för att köra intervallerna idag, medan det fortfarande fanns lite must att klämma ur.

Måndag. Haft en underbar helg. Intervaller, regn och lera i lördags och ett riktigt ljuvligt ”vilse i pannkakan”-långpass i går. Har typ sprungit vilse de senaste 3 gångerna jag tagit mig ut på långpass. Men på nåt vis hamnar jag alltid i Björkhagen. Oavsett vilka stigar jag väljer. Hur vilse jag än försöker bli. Men – det spelar faktiskt ingen roll! Jag njuter av varenda meter ute i skogen! Njuter kanske mindre av transportlöpningen/promenaden hem från Björkhagen dock. Det är så befriande att springa vilse.

God förmiddag! Det går inte att komma undan – vill du bli bättre på något så måste du öva sig på just det. Kan inte sägas nog många gånger.