Igår avslutades arbetsdagen med det ”stora provet”. Jag hade tydligen lyckats med en ”favorit i repris” redan innan som var värd att fira, jag drog 100 kg i marklyft (igen!). Denna gången 2 set (1 rep) – men med bälte. Men det gick! Jag var tvungen att messa Calle på väg hem för att dubbelkolla vilken vikt det var. Jag var helt säker på att det ”bara” var 95. Jag har ju börjat lära mig nu att det oftast går bättre när jag själv inte vet hur mycket jag har på stången utan bara fokuserar på det jag ska göra, dvs. lyfta.
Igår avslutades arbetsdagen med det ”stora provet”. Jag hade tydligen lyckats med en ”favorit i repris” redan innan som var värd att fira, jag drog 100 kg i marklyft (igen!). Denna gången 2 set (1 rep) – men med bälte. Men det gick! Jag var tvungen att messa Calle på väg hem för att dubbelkolla vilken vikt det var. Jag var helt säker på att det ”bara” var 95. Jag har ju börjat lära mig nu att det oftast går bättre när jag själv inte vet hur mycket jag har på stången utan bara fokuserar på det jag ska göra, dvs. lyfta. Calle lassar på, jag snackar (oftast alldeles för mycket) och sen kör vi bara. Hursomhelst, bara det var värt att fira! Men, det andra jag ville ”fira” var en hyfsat skön och balanserad arbetsvecka. Och vad passade då bättre än att sätta min nedlugnade magkatarr lite på prov med ett glas av det jag gillar mest – champagne!
Black Friday. Black Friday Week. Black Friday Weekend. Ganska precis samtidigt som jag tagit första klunken på glaset (som jag då fotade och la upp på Instagram) så passerade två andra ”inlägg” förbi i flödet. Båda med temat ”Black Friday” och båda med temat alkohol. Den ena var på skoj. Den andra var det definitivt inte. Jag ställde ner mitt glas och funderade.
Jag har fått många frågor kring hur min mammas alkoholism påverkat min relation till alkohol. I mitt fall så har ju alkoholens mörka baksida åsamkat mig – som för så många andra – så mycket sorg och smärta. Jag bröt ju till slut kontakten med min mamma, mina två bröder på mammas sida och även resten av släkten på mammas sida för ungefär 15 år sedan. Man förväntas då liksom ha två val i sin egen relation till alkohol när man ”växer upp”. 1) Gå i samma fotspår och bli alkoholist själv. 2) Bli nykterist. Jag valde ett tredje alternativ. Att inte låta min relation till alkohol påverkas av någon annan. I detta fall min mamma. 
Jag har tagit mig igenom ett tonårsliv, ett ”festigt” studentliv och livet därefter och konstaterat att jag har en relation till alkohol som inte går ut över min omvärld. Men, jag har givetvis en mycket stor respekt och ödmjukhet inför hur det är att ha en vuxen i sin närhet som är påverkad, av som i mitt fall, alkohol.
Det handlar om att ta ansvar. För sig själv först och främst men sedan, i de fall man har några, för sina barn. Jag hoppas att jag kan lära min son, att han har ett eget ansvar. Precis som jag. Det är du som väljer. Det är du som bestämmer hur du vill leva ditt liv. Ingen annan. Låt heller inte någon annans problem bli dina problem. Du har alltid ett val. Och det finns stöd att få, om man vill.
Och för dig som känner en oro för din egen eller någon annans relation till alkohol så finns det stöd och vägledning att få exempelvis på IQ, www.iq.se/
Även Systembolaget har mycket bra information gällande alkohol: www.systembolaget.se
För dig som har en förälder/nära anhörig med någon form av beroendeproblematik (spel, psykisk ohälsa, narkotika eller alkohol) finns Trygga Barnen: www.tryggabarnen.org/