Inatt kom den! Ni vet en sån där fantastisk dröm som man aldrig vill vakna upp ur! Och när man väl gör det (vilket jag gjorde det med ett ”ryck” kl. 5 dvs. en halvtimmes förbättring sedan i måndags…) så ställer man sig genast frågan; ”Kan drömmar gå i uppfyllelse?”.
Inatt kom den! Ni vet en sån där fantastisk dröm som man aldrig vill vakna upp ur! Och när man väl gör det (vilket jag gjorde det med ett ”ryck” kl. 5 dvs. en halvtimmes förbättring sedan i måndags…) så ställer man sig genast frågan; ”Kan drömmar gå i uppfyllelse?”.
Sömndrucken ligger jag och rabblar igenom en massa låtar på temat drömmar (ja, ni vet jag gillar ju verkligen musik). ”Dreams (can come true)” med Gabrielle, ”Dreams” med Axel Ross, ”Don’t dream it’s over” med Crowded house (och åtskilliga re-makes), ”Dreaming of you”, Selena, ”Dreaming of you” – Cigarettes After Sex…Ja, listan är ju oändlig!
Jag har alltid varit väldigt fascinerad av drömmar. Köpte några ”drömtydarböcker” i högstadiet som fortfarande står i bokhyllan även om jag inte öppnat dem de senaste 20 åren. För mig har alltid drömmarna varit viktiga. Mest för att jag inbillar mig att de ju faktiskt försöker säga mig något. Eller inte drömmarna i sig såklart utan snarare mitt undermedvetna. Vad bär jag på ”därinne på djupet”. Om man skrapar lite på ytan.
Vad är jag rädd för? Vad har jag på mitt (dåliga) samvete? Vad upptar mina innersta tankar? Ofta går det ju direkt att koppla till situationer man befinner sig i för tillfället, i vardagen. Stressigt på jobbet, outredda ”meningsskiljaktigheter”, kollegor, människor i ens närhet. Familj och vänner (döda som levande)….
Med åren har jag lyckats bli allt bättre på det som kallas ”lucid dreaming” – dvs. att man lyckas medvetandegöra sig själv i drömmen om att man just drömmer. Det gör att man (istället för att bara ”passivt vara med och låta allt hända”) faktiskt kan välja att ta en aktiv eller passiv roll i handlingen i drömmen. Om man t.ex. drömmer en hemsk mardröm så kan jag alltså lyckas ”lugna” mig själv i drömmen genom att påminna mig om att det ju just bara är en dröm. Då kan jag passivt låta drömmen fortgå eller bestämma mig för att ”byta dröm”. Är det en bra dröm, eller en dröm där jag gärna vill vara en del av att se hur det utvecklar sig vidare så tar jag en aktiv roll. Det är extremt häftigt när det handlar om t.ex. konflikthantering, problemlösning mm. Och ja – jag vet. Det låter ju kanske heeeelt galet för många. Men jag ser drömmarna – oavsett deras vetenskapliga, fysiologiska och psykologiska roll – som en fantastisk tillgång!
Riktigt starka drömmar kan jag bära med mig länge. Jag minns fortfarande ett par drömmar som jag drömde för 10-15 år sedan. Och drömmarna kan ”sitta i” under flera dagar. Göra mig illa till mods – eller göra mig på gott humör.
Ofta brukar jag berätta för folk jag drömt om att de varit med mig i drömmen och vad som utspelade sig. Många tycker kanske det är helt galet, men för mig är det ett sätt att faktiskt bekräfta att de funnits med i mina tankar.
Bland det värsta som kan hända – av många olika anledningar men där efterkommande trötthet är en – är ju att man inte kan sova alls. Man vaknar till och ligger vaken. Vrider och vänder på sig och det tycks ibland alldeles omöjligt att lyckas somna om. Men, då finns det de som säger att; ”kan du inte sova så är det för att du är vaken i någon annans drömmar”. Och det tycker jag är väldigt fint! Jag antar att det är lite ”givande och tagande” som gäller…
Det finns många olika teorier om varför man drömmer (ni kan läsa mer om det på t.ex. www.somnupplysningar.se).
Fundera över vad du brukar drömma om… Försöker ditt undermedvetna faktiskt säga dig något? Kanske finns det något du borde göra eller någon du borde prata med idag för att komma ett steg närmare din dröm..? Ha en härlig onsdag!