”Idag är första dagen på resten av ditt liv”. ”Man är sin egen lyckas smed”. ”För att lära känna andra måste man först lära känna sig själv”… Osv. Osv… Sant? Sant!
”Idag är första dagen på resten av ditt liv”. ”Man är sin egen lyckas smed”. ”För att lära känna andra måste man först lära känna sig själv”… Osv. Osv… Sant? Sant!
I typ 32 år av mitt nu ganska nyss fyllda 35-åriga levde jag. Levde, men kanske inte på allvar förstått förrän de sista åren hur mycket JAG faktiskt själv har makten över migsjälv och mitt liv. Att det faktiskt är JAG som bestämmer. Att ”leva livet” innebär så mycket! Låt oss ta det från början.
Har nog växt upp under ganska typiskt, tyvärr mer normala än många vill erkänna, dysfunktionella förhållanden. Det är väldigt lätt att gömma sig bakom det. Då slipper man liksom ta ansvar för sig själv – då finns det alltid en ”syndabock” att ta till. Beroende och medberoende.
Ok. Så jag har väl då (med varierande framgång), precis som många andra med mig funnit tröst i diverse olika saker genom livet. Det är ju ganska lätt att försöka fylla de där små tomrummen man har inom sig med diverse saker. Att ”plåstra om sig själv” på mer eller mindre konstruktiva sätt. För min del har de flesta sätt nog varit mer åt det destruktiva hållet.
MEN det är inte primärt det som jag tänkte dela med mig av, åtminstone inte just nu i detta inlägg. Utan jag vill dela med mig av hur min resa, mitt liv sett ut sedan jag insåg att jag kunde ta kommandot över att bli migsjälv! Sedan jag insåg att det är JAG och ingen annan som väljer. Vissa dagar är det svårt, vissa lätt. Hur gör man? Vad gjorde jag? Och vad händer när man börjar våga vara sann mot sig själv? Hur BRA man mår om man bara tillåter sig! Unnar sig – och då menar jag inte unna sig som i ”godsaker” eller prylar – som i att investera i sig själv! När man helt enkelt börjar ta ansvar för sig själv på riktigt!
Jag vill dela min resa, hur jag övervunnit rädslor, utmanat och inte bara sakta men säkert börjat bli mig själv, utan även mer och mer nu faktiskt formar mitt liv utifrån att kunna bli den jag VILL vara! För resten av mitt liv!
För 3,5 år sedan sprang jag mitt livs då hittills allra längsta sträcka – 5 km. Sedan dess har jag sprungit ett stort antal millopp, ett antal halvmaror och i år sprang jag mitt första marathon och avslutade löpsäsongen med Lidingöloppet. Nu laddar jag om för nästa år, med nya utmanande träningsupplägg och nya upptåg!
Välkommen att följa med när jag tar sikte på nya mål, utmaningar och fortsätter att investera i mig själv och unna mig att må bra! Vägen mot att bli den bästa versionen av mig själv. Varje dag!